Utdrag ur Advokatsamfundets remissyttrande:
Advokatsamfundet avstyrker utredningens förslag, förutom i den del som avser ändring av bestämmelserna om miljörapport.
I delbetänkandet saknas utredning av alternativa sätt att uppnå det önskade syftet samt en tillräcklig utredning av konsekvenserna av förslaget, såväl på en samhällsekonomisk nivå som för enskilda verksamhetsutövare.
Förslaget möjliggör dessutom långtgående ingrepp i enskildas rättigheter och det kan ifrågasättas om den föreslagna regleringen är förenlig med Europakonventionen. Syftet med förändringarna borde kunna uppnås genom betydligt mindre ingripande ändringar i miljöbalken än vad som föreslagits av utredningen.
Enligt kommittédirektiven ska utredningen föreslå hur man på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt kan se till att vattenanläggningar och vattenverksamheter enligt äldre tillstånd och rättigheter bedrivs på ett sådant sätt att miljöbalkens hänsynsregler och EUrättens krav i förhållande till vattenkvalitet och påverkan på djur och växtliv uppfylls. Det finns emellertid inte några krav på ny tillståndsprövning av verksamheter för att uppnå detta mål.
Redan i dag finns mycket goda möjligheter att ompröva verksamheter som inte uppfyller kraven enligt EU-rätten med stöd av miljöbalkens omprövningsbestämmelser. Det finns också en uttrycklig skyldighet för tillsynsmyndigheterna att fortlöpande bedöma om villkoren för en verksamhet är tillräckliga (jfr 26 kap. 2 § andra stycket miljöbalken). Om tillsynsmyndigheten finner att så inte är fallet har myndigheten skyldighet att ansöka om omprövning och även kräva att tillståndshavaren tillhandahåller underlag för omprövningen (jfr 26 kap. 21 och 22 §§).
Tillsynsmyndigheten har således en lagstadgad skyldighet att vara verksam för att anpassa villkor efter nya krav och tillräckligt lagstöd finns för detta. Att utredningen inte berör detta förhållande mer utförligt (jfr s. 239-240) är anmärkningsvärt. Uppenbarligen föreslås det nya regelverket för att komma till rätta med en påtaglig resurs- och kompetensbrist hos tillsynsmyndigheterna.
Det rimliga sättet att uppnå det angivna syftet med förslaget om nyprövning och samtidigt ta erforderlig hänsyn till enskilda intressen hade emellertid, enligt Advokatsamfundets uppfattning, varit att tillämpa nuvarande bestämmelser samt tillskjuta erforderliga resurser till tillsynsmyndigheterna.
Utredningen föreslår att de rådighetsinskränkningar som kan bli aktuella i huvudsak ska kunna genomföras utan att ersättning betalas till berörda verksamhetsutövare. Så långtgående inskränkning av äganderätten i förhållande till de verksamheter och värden som berörs kräver en betydligt grundligare analys av Europakonventionens bestämmelser om äganderätten än den som har presenterats av utredningen. Det är olämpligt att dra så långtgående och generaliserande slutsatser utifrån ett rättsfall från Europadomstolen, som i sin tur avser en verksamhet som bär mycket få likheter med de vattenverksamheter som betänkandet riktar sig mot.
Att överlåta åt tillsynsmyndigheterna att avgöra vilken verksamhetsutövare som ska komma i åtnjutande av ersättning, genom att styra vilka anläggningar som ska nyprövas inom en tioårsperiod är enligt Advokatsamfundets uppfattning mycket tveksamt och det kan ifrågasättas om en sådan ordning är förenlig med grundläggande svenska och internationella rättsliga principer.
Utredningen tar anmärkningsvärt lätt på frågan om konsekvenserna av förslaget för såväl enskilda verksamhetsutövare som ur samhällsekonomisk synvinkel. Utifrån de uppgifter som presenteras i utredningen kan emellertid konstateras att kostnaderna för enskilda verksamhetsutövare vid en nyprövning kan bli mycket stora, vilket också kan leda till samhällsekonomiska effekter.
Den föreslagna nya ordningen kommer även att innebära stora påfrestningar för de ytterligare parter som berörs av nyprövningen, i första hand prövningsmyndigheterna och remissmyndigheterna. Redan i dag föreligger betydande kompetensbrist inom det vattenrättsliga området och utan ytterligare resursförstärkning kommer det inte att vara möjligt att genomföra eftersträvade förändringar på ett rättssäkert sätt.