Detta kan politiken göra!

Förhoppningsvis förbättrar regeringen det förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraft (NAP) som Havs- och vattenmyndigheten skickat in. Men det räcker inte, regeringen måste också göra preciseringar i vattenförvaltningsförordningen.

Havs- och vattenmyndighetens (HaV) förslag till nationell plan (NAP) är inget annat än ett oblygt försök att skapa förutsättningar för att kunna riva ut så många mindre kraftverk som möjligt. Här är de största bristerna, det finns många fler.

  • Förslaget säkerställer inte att åtgärder ska göra biologisk nytta
  • Det saknas en mekanism som garanterar att produktionsminskningarna håller sig inom 1,5 TWh
  • För mindre vattendrag och därmed för mindre kraftverk vill HaV se produktionsminskningar som innebär utrivning av de flesta kraftverken
  • HaV klamrar sig fast vid ett nationellt perspektiv trots att vattendirektivet mycket tydligt talar om alla tre nivåerna lokal, regional och nationell
  • HaV försöker göra det omöjligt att förklara vattenförekomster som kraftigt modifierade trots att detta är den mekanism som vattendirektivet erbjuder för att avväga olika samhällsintressen av att använda vatten mot varandra.

Eftersom HaV och de andra delarna av vattenförvaltningen slingrar sig som ålar för att komma undan de beslut riksdag och regering fattat är den uppenbara slutsatsen, att den politiska styrningen av vattenförvaltningen måste ske genom mer detaljerade formuleringar i lagar och förordningar. Nedan ges förslag till tillägg i Vattenförvaltningsförordningen (VFF) för att värna och utveckla den småskaliga vattenkraften i enlighet med fattade politiska beslut. Förslagen är preciseringar av de förutsättningar under vilka Kraftigt Modifierat Vatten (KMV) och Mindre Stränga Kvalitetskrav (MSK) kan användas enligt EU-rätten och är i form av författningstext som direkt kan sättas in i VFF.

Dessa förslag har utarbetats i samråd med jurister specialiserade på vattenrätt och gått till både regeringskansliet och riksdagsledamöter i omgångar sedan november. Några sakliga invändningar mot dem har vi inte fått, det är den politiska viljan det hänger på.

Kraftigt Modifierat Vatten

KMV-klassning innebär att kravnivån sänks till god ekologisk potential (GEP), vilket också ställer krav på långtgående åtgärder för att förbättra vattenmiljön. Dock får dessa åtgärder inte hota den verksamhet (t ex kraftverk), som ligger bakom att vattenförekomsten är kraftigt modifierad. Därmed kan inte myndigheterna driva kravet på utrivning av vattenkraftverk genom att hävda att miljökvalitetsnormerna inte uppnås. I stället ska dessa anpassas så att verksamheten ska kunna vara kvar. Den precisering av förutsättningarna för KMV som krävs kan enklast ske i form av ett nytt stycke sist i VFF 4 kap 3 § punkt 1:

”En ytvattenförekomst har på ett väsentligt sätt ändrat sin fysiska karaktär om endera av konnektivitet, hydrologisk regim eller morfologi ändrats väsentligt och det får en betydelse för möjligheten att uppnå god status.”

”Bedömningen av betydande sätt negativt påverka ska utgå ifrån de verksamheter oavsett storlek som ligger i eller vid vattenförekomsten.”

Genom att endera av de tre kvalitetsfaktorerna ska ha ändrats väsentligt, kan man lyfta fram konnektivitet, som finns i EU-rätten. Därigenom blir det enkelt och entydigt att konstatera att förutsättningen för att KMV-klassa vattenförekomster med kraftverk och dammar är uppfylld.

Bedömning av hydrologisk regim saknas i de flesta vattenförekomster. Bedömning av morfologisk påverkan är slumpartad beroende på vilka av dess åtta parametrar som tas med. Båda dessa kvalitetsfaktorer kräver mycket omfattande utredningar. Risken är att verksamhetsutövarna tvingas göra dessa utredningar för att kunna argumentera mot myndigheterna, vilket innebär en påtaglig rättsosäkerhet.

Genom att bedömningen av den negativa påverkan ska avse den verksamhet = kraftverk som finns i den aktuella vattenförekomsten undanröjs möjligheten för myndigheterna att hävda att förutsättningen för KMV-klassning är påverkan på den nationella elförsörjningen. Just detta är den linje man drivit i allehanda vägledningar och andra dokument utan att ha något stöd för saken i EU-rätten eller i svensk rätt. Avvägningen mellan olika samhällsintressen ska ske i den enskilda vattenförekomsten, på den lokala och regionala nivån.

Genom att dessutom lägga in formuleringen ”oavsett storlek” ges en tydlig politisk styrning av myndigheterna att även vattenförekomster med småskaliga vattenkraftverk under 1,5 MW ska KMV-klassas. Detta ”oavsett storlek” är absolut nödvändigt för att ”fullt ut” utnyttja EU-rättens möjligheter till KMV. I annat fall blir det som hittills bara vattenförekomster med storskalig vattenkraft som KMV-klassas.

*

Utöver den precisering av förutsättningarna för KMV, som vi beskrivit ovan, måste det ske en precisering av vad som skulle kunna vara ett ”väsentligt bättre alternativ för miljön”. Det görs genom att i VFF 4 kap 3 § punkt 2 göra preciseringen ”inom samma vattenförekomst” så att punkten får lydelsen:

  1. det av tekniska skäl eller på grund av höga kostnader inte är rimligt att inom samma vattenförekomst på något annat sätt som är ett väsentligt bättre alternativ för miljön åstadkomma den nytta som följer av att vattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad.

Nuvarande lydelse tolkar myndigheterna så att det kan vara ett väsentligt bättre alternativ för miljön att ersätta små vattenkraftverk med till exempel bioenergi eller vindkraft. HaV vägleder redan i dag till att små vattenkraftverk kan ersättas med vindkraft eller genom effekthöjande åtgärder i storskaliga vattenkraftverk. Om annat alternativ ska föreslås måste det vara jämbördigt om det inte ska leda till orimliga konsekvenser, så som utrivning av småskaliga vattenkraftverk. Det är även en överhängande risk att det framöver kommer att tolkas som att det är bättre för miljön att öka effekten i storskalig vattenkraft. Då blir det omöjligt med KMV i vattenförekomster med småskalig vattenkraft; därför måste en politisk precisering ske.

Undantaget mindre stränga kvalitetskrav, MSK

Trots att en vattenförekomst KMV-klassats så att kravnivån är GEP, kommer det i vissa fall att vara nödvändigt att ytterligare sänka kraven så att verksamheter ska kunna förses med rimliga krav så att de ska kunna vara kvar. Det görs genom att använda undantaget MSK. Även här måste preciseringen ”inom samma vattenförekomst” läggas in. Det görs i VFF 4 kap 10 § punkt 2 så att lydelsen blir:

  1. de miljömässiga eller samhällsekonomiska behov som verksamheten fyller inte utan orimliga kostnader kan tillgodoses inom samma vattenförekomst på ett sätt som är väsentligt bättre för miljön.

Också här kan den nuvarande lydelsen av myndigheterna tolkas så att det kan vara ett väsentligt bättre alternativ för miljön att ersätta små vattenkraftverk med till exempel bioenergi eller vindkraft. I sådant läge blir det omöjligt med undantaget MSK för småskalig vattenkraft, varför en politisk precisering måste ske. Annars är risken för utrivning av småskaliga vattenkraftverk överhängande.

Nationella planen

För att myndigheterna ska handla i enlighet med de politiska besluten och avsikterna måste ytterligare preciseringar göras i NAP (alternativt i regeringsbeslutet om NAP).

  • Produktionsminskningarna totalt får inte överstiga 1,5 TWh eller 2,3 %.
  • Produktionsminskningarna i mindre vattendrag (= övriga avrinningsområden) får inte överstiga 6,5 % (med enstaka undantag pga särskilt höga naturvärden).
  • Vattenförekomster med vattenkraftverk eller regleringsdamm ska KMV-klassas och, om God ekologisk potential inte kan nås utan betydande negativ påverkan på verksamheten ska MSK användas. Alla vattenkraftverk ska betraktas som samhällsnyttiga oavsett storlek.
  • Lika väl som miljöpåverkan bedöms i varje enskild vattenförekomst, ska även bedömningen av betydande negativ påverkan avse den enskilda verksamheten i samma vattenförekomst.
  • I den nationella planen tas bort kravet på att minimivattenföring ska uppgå till medellågvattenföringen (MLQ) i de mindre vattendragen. MLQ varierar kraftigt mellan vattendragen, den beror i hög grad på hur många sjöar som finns och i vilken utsträckning vattendraget regleras. MLQ har en mycket svag koppling till vattenmiljön.

Thomas Sandberg, ordförande SVAF