Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) Energiutskott föreslår att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.
Energiutskottets globala 2050 scenario med en primär energitillförsel på 170 000 TWh utgår från att andelen fossil energi begränsas så att tvågradersmålet enligt IPCC 2007 inte överskrids. Fram till 2050 beräknas enligt International Energy Agency 316 000 miljarder dollar behöva investeras globalt för att klara detta mål. För Sveriges del gäller det att förvalta och utveckla den förnämliga energimix vi redan har till gagn för landets näringsliv och dess invånare.
Inom EU produceras en stor del (53%) av elen med fossila bränslen och därför är satsningar på vindkraft och solkraft som ersättning för fossilkraft högprioriterat. I och med en ökande andel väderberoende förnybar el från sol och vind kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader.
Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar inom en utbyggd europeisk elmarknad att spädas ut till att bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare. Svenska politiker har här ett stort ansvar att tillvarata svenska intressen.
Paradoxalt nog minskar svensk industris konkurrenskraft eftersom elpriserna i Sverige höjs som en följd av höjda avgifter på fossila bränslen trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras. Det politiska inflytandet över konsumentpriset på el är emellertid stort genom statligt ägda Vattenfall, som är en inflytelserik aktör på den nordiska elmarknaden, genom det statliga Svenska Kraftnät samt genom skatter och lagstadgade avgifter.
EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. EU-kommissionen måste i förhandlingarna beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion – på export! – när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el.
Mot bakgrund av dessa omständigheter föreslår Energiutskottet att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten inkluderande prisfrågan utgående från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.
Källa: Kungliga Vetenskapsakademien