Säkra hälsan och driften!

Som om det inte räckte med myndigheternas försök att få våra kraftverk utrivna har vi de gångna månaderna haft att kämpa med extrema flöden i södra Sverige och dessutom mycket låga elpriser. Allt detta kommer dock i skuggan av den pandemi som sveper över stora delar av världen och även vårt land, att hantera den situation måste komma i första hand just nu.

Coronasmittan – en utmaning också för oss!

De senaste veckorna har coronavirusets spridning lett till drastiska åtgärder inte bara i de mest utsatta länderna utan också i Sverige. Stora som små arrangemang ställs in, resor bokas av, skolor stängs, besöksförbud införs. Detta berör oss alla inom SVAF, både som individer och som verksamhetsutövare. Många av oss är så till åren komna att vi ingår i riskgruppen äldre. Vi har ett ansvar inte bara mot oss själva utan också mot vår omgivning att vara försiktiga och inte utsätta oss för onödiga risker. Som verksamhetsutövare måste vi ha en beredskap att någon annan kan behöva ta över skötsel av kraftstationen och inte minst kunna hantera de stora flöden som fortfarande finns i södra Sverige.

Både SVAF och de regionala föreningarna måste se över vilka aktiviteter vi står bakom och vilka resor dessa leder till. Styrelse- och andra möten kan enkelt genomföras virtuellt. Men vårvintern är årsmötenas tid. De regionala föreningarna har ställt in de fysiska mötena, i ett fall har den formella delen av årsmötet genomförts som telefonkonferens, fler kommer att följa efter och i något fall skjuts det till hösten.

Eftersom SVAF i år firar 40 år skulle årsmötet äga rum i Stockholm och under två dagar 15 – 16 maj. Så blir det inte! Konferensdelen skjuts till hösten, kanske oktober, då vi hoppas smittan är under kontroll. Årsmötesförhandlingarna planerar vi att genomföra med hjälp av konferenstelefon, det brukar fungera bra i mindre möten men med litet disciplin borde det gå också i större skala.

SVAF:s båda seminarier i Almedalen ligger fast tills vidare, vi avvaktar hur smittan utvecklas och vilka beslut arrangörerna tar. Risken för att det ställs in måste bedömas som påtaglig.

Arbetar regeringen på att förbättra NAP-en?

22 mars och inget regeringsbeslut om den nationella planen (NAP). Anmärkningsvärt även om miljödepartementet förvisso inte har någon lätt uppgift att få till en NAP som ska kunna ligga till grund för de kommande 20 årens omprövningar. Det förslag som Havs- och vattenmyndigheten (HaV) lämnade 1 oktober präglas framför allt av att man söker bevara så stort spelrum för länsstyrelser och vattenmyndigheter som möjligt. Behovet av att förbättra NAP-en är gränslöst!

HaV:s fortsatta haverier

Riksdagen har slagit fast att Sverige = myndigheterna ska ”fullt ut utnyttja det utrymme som EU-rätten ger i fråga om att klassa vattenförekomster som … kraftigt modifierade och i fråga om undantag från den generella kravnivån.” (proposition 2017/18 s 156). Regeringen har gett HaV och vattenmyndigheterna en handfull uppdrag med denna inriktning. Av detta har blivit – ingenting. HaV:s förändringar av föreskrifter, vägledningar och andra styrdokument är knappast ens kosmetiska. Inga fler vattenförekomster har klassats som kraftigt modifierade (KMV). Det är samma 658 KMV som det varit länge. Myndigheterna struntar med andra ord fullständigt i vad regeringen ålägger dem. Det visar hur nödvändigt det är att politiken i vattenförvaltningsförordningen lägger fast hur vattendirektivet ska tolkas och tillämpas så att myndigheterna inte har något utrymme för sina egna utrivningsagendor.

Våra förberedelser går vidare

Hur det än går med den nationella planen och HaV:s olika styrdokument måste vi alla förbereda oss inför de kommande 20 årens omprövningar. De regionala föreningarna måste se till att det i varje vattendrag/prövningsgrupp finns en kontaktperson, vilket är hyggligt på väg. Kontaktpersonerna kommer att få utbildning i den ordning NAP-ens tidsplan anger. Snarast bör kontaktpersonerna kontakta kraftverksägarna i vattendraget för att diskutera vilka åtgärder för att förbättra vattenmiljön som är angelägna, upprätta kontakter med vattenverksamheter som jord- och skogsbruk, kommunala vatten- och reningsverk, industrier, fiskevårdsområden m m.

Några länsstyrelser har redan genomfört ett första samverkansmöte. Inte oväntat visar dessa möten hur avgörande det är att vi är väl pålästa och kan gendriva länsstyrelsernas försök att tolka regelverket negativt för vattenkraften. SVAF har också tagit fram ett första förslag till hur länsstyrelserna skulle kunna underlätta omprövningarna genom att sammanställa allt det underlag för omprövningarna som redan finns hos myndigheterna och att komplettera de oftast mycket stora luckor som finns. HaV har just kommit med ett utkast till vägledning för regionala samverkansprocesser, som Energiföretagen och SVAF fått ta del av först efter påstötning från SVAF. Inte heller där finns någon antydan till att myndigheterna ska följa de beslut som riksdag och regering fattat.

Thomas Sandberg, ordförande SVAF