Temperaturmätning – Energiöverenskommelsen

Experter och politiker tar tempen på Energiöverenskommelsen – och är bekymrade över hur myndigheterna hanterar vattenkraften

10 juni 2016 träffades Energiöverenskommelsen (EÖ) mellan M, C, KD, S och MP, nu två år senare har Energiföretagen Sverige haft ett panelsamtal med experter och politiker för att höra hur dessa ser på vad som åstadkommits och vad som väntar framöver. Tre allmänna punkter är värda att notera.

  1. En genomgående reaktion var att EÖ varit viktig för att lösa upp viktiga knutar och att den har en viktig roll att spela även framöver. Viktigt är också att den s k genomförandegruppen fortsätter att verka, för att ta hand om uppkommande utmaningar och på så sätt vårda EÖ. Mycket handlar om att tillämpa vad man kommit överens om, att se till att de politiska avsik­terna får genomslag.
  1. Många oroade sig för effekttillgången. Redan finns ett effektunderskott i södra delen av landet, det kommer att förvärras de närmaste åren (Pernilla Winnhed, vd Energiföretagen). Också Ulla Sandborgh (gd Svenska kraftnät, Svk) var bekymrad på kort sikt; på längre sikt tror hon att den tekniska utvecklingen löste problemet. Efteråt berättade hon att Svk nu ska mera fokusera de regionala effektbalanserna.
  1. Leveranssäkerheten, där var meningarna delade huruvida det ska sättas upp ett mål eller inte. Kraftvärmens osäkra framtid (ökad beskattning), tillgången på biomassa (som många kommer att vilja ha), avfallets betydelse togs upp.

Vattenkraften spelade en stor roll i panelsamtalet och flera experter och politiker uttryckte starkt kritik mot hur myndigheterna agerar stick i stäv med de politiska avsikterna i EÖ och den mer detaljerade uppgörelsen om vattenkraften runt 1 mars i år. Birgitta Resvik från Fortum var oerhört kritisk mot vattenförvaltningen: ”Vattenmyndigheterna jobbar på som om inget hänt.” Ulla Sandborgh nickade instämmande, hon hade tidigare sagt att det är viktigt att miljöanpassningen av vattenkraften sker på ett bra sätt och att man bevakar frågan. Birgitta Resvik pekade på att vattenmyndigheternas förslag innebär produktionsminskningar på 5 och inte de högst 1,5 TWh som EÖ slår fast.

Erik Brandsma (tidigare gd Energimyndigheten, nu vd Jämtkraft) såg som den viktigaste framtidsfrågan att vattenkraften behandlas på ett annat sätt än hittills, ses som viktigare än hittills. Ulla Sandborgh nickade instämmande även här.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M) var ännu fränare i sin kritik av inte bara myndigheterna utan också miljö- och energidepartementets oförmåga/ovilja att omsätta de politiska överenskom­melserna i lagförslag. ”Tolkningen och tillämpningen blir lika viktigt som lagförslaget”. Gunnar Caperius (C) höll med, inte lätt att styra miljödelen av departementet, energidelen måste in mer.

Gunnar Caperius framhöll att hela vattenförvaltningen måste ses över. Ingemar Nilsson (S) såg den politiska styrningen av vattenförvaltningen som ett svårt konstitutionellt problem (även om han inte sade det rakt ut var det tydligt att han var mycket bekymrad över hur myndigheterna agerar).

Thomas Sandberg, ordförande Svensk Vattenkraftförening