Vattenkraft i Skottland

Den småskaliga vattenkraften i Storbritannien har de senaste 2-3 åren haft en kraftig utveckling och då gäller det främst Skottland.

Man kan tycka det är förvånande eftersom implementeringen av ramdirektivet för vatten gäller även där, men man har valt en annan tolkning av direktivet och vattenkraften ser inte direktivet som samma hinder som i Sverige.

Det som dragit igång utvecklingen är det stödsystem, Feed in Tarif, som ger en fast ersättning där ersättningen per kWh beror av kraftverkets installerade effekt.

Indelningen är 0-15 kW, 16-100 kW, 101-500 kW, 501-2000 kW. Det finns även ett visst stöd för effekter över 2 MW.

Ersättningsnivåerna i öre/kWh i de olika intervallen är:

223, 208, 165 resp 129 och gäller i 20 år efter det anläggningen tagits i drift.  Ersättningsnivåerna minskar något efter 31 mars 2015 samt under 2016.

Ersättningsnivåerna är höga ur ett europeiskt perspektiv men det storleksdifferentierade stödet pekar på förståelse för de mindre anläggningarnas högre produktionskostnader liksom förståelse för att få en bred utveckling av förnybar elproduktion, en mågfald i elproduktionen.

Den 28-29 oktober arrangerade British Hydropower Association, BHA, sin årliga vattenkraftkonferens i Glasgow. BHA har 170 medlemmar och omsätter ca 3 Mkr per år.  Konferensen skulle visa aktuell teknisk utveckling, hur det legala regelverket fungerar, hur de ekonomiska villkoren har utvecklats m m.  Där så är möjligt försöker man även bedöma utvecklingen i framtiden.

Årets vattenkraftkonferens samlade nära 200 deltagare och drygt 20 utställare.

SVAF hade en stark delegation på plats, 14 personer varav 11 från styrelsen. Anledningen till detta var att vi bedömde att det fanns en del att lära av den goda utvecklingen i Skottland, där man t o m kan bygga kraftverk i en nationalpark.  Ett sådant exempel besökte vi vid Loch Lomond dagen före konferensen.

Konferensen var indelad i 7 sessioner, där den fösta handlade om relationen till samhälle och miljö, även kulturmiljön.

Man kunde konstatera att vattenkraften har en starkare ställning i det skotska samhället än i det svenska.

Därefter följde sessioner om utvecklingen inom småskalig vattenkraft, om internationell vattenkraft, där SVAF:s ordförande Gunvor Axelsson gav en målande beskrivning av de problem vi har i Sverige för närvarande.

Den andra dagen inleddes med en session om regelverket, myndigheter och vattenkraftens miljöpåverkan. Här ägnades mycket tid åt hur ett kraftverk kan bli godkänt för att tilldelas Feed in Tarifs. Det kan konstateras att det brittiska regelverket är krångligt men det förefaller som framgångsfaktorn är större än i Sverige.

Som sig bör i dessa sammanhang gavs stort utrymme åt de ekonomiska villkoren för investering och drift liksom finansiering. I jämförelse med Sverige ger feed-in systemet mycket hög ersättning till producenten, men låneräntan är också betydligt högre, över 8 procent.

Pumpkraftverk, där man nattetid med turbinen pumpar upp vatten i dammen och dagtid släpper ned det, börjar komma i ropet. Bakrunden är att i de flesta länder är spotpriset mycket högre dagtid än nattetid samt att mer reglerkraft behövs för att möta ökande intermittent elproduktion från sol och vind.

En intressant presentation visade hur man kunde höja tryckskillnaden mellan intaget och utloppet (”fallhöjden”) genom att sänka trycket i utloppet med venturiverkan. Detta gör att man genom turbinen enbart tar ca 20 procent av det tillgängliga flödet.  En ”fallhöjdsökning” från 2 till 6 m är möjlig, men det förutsätter stor tillrinning, ett exempel med en tidvattendamm visades.

Sista sessionen skulle ha innehållit en presentation om hur man hanterar vattenkraftens förhållande till Artdirektivet samt hur man hanterar möjliga konflikter mellan fiske och vattenkraft. Tyvärr hade föredragshållarna fått förhinder att komma, vilket var synd då dessa frågor är viktig för vattenkraften.

Som sammanfattning kan man konstatera att intresset för att bygga ny småskalig vattenkraft i Storbritannien är mycket större än i Sverige.

Det beror på den höga och differentierade ersättningsnivån samt på mindre krångligt (men ändå krångligt) regelverk än i Sverige. Bidragande är också att småskalig vattenkraft har en starkare ställning hos allmänhet och myndigheter, främst i Skottland.

Det stora intresset har gjort att fler organisationer och företag engagerar sig i vattenkraft, något som märktes tydligt i sessionerna och i utställningshallen.

Det fanns många tankar att ta med sig hem och att försöka utveckla i Sverige.

Christer Söderberg  

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *