Dammbyggen och utrivningar

På ledarsidan i KB den 4/9 2017 skriver Joakim Broman att torkan och vattenbrist var det viktigaste samtalsämnet då Världsvattenveckan öppnades av Karolina Skog (MP) den 27/8. Partiets språkrör blev i maj intervjuade i frågan av Aftonbladet. Utöver en budgetsatsning på dammbyggen menade de att vattenbristen bäst bemöttes med vattenförsörjningsplaner.

För att öka grundvattennivåerna vill MP alltså att nya dammar skall byggas med statliga medel. Samtidigt agerar de på ett sätt så att bortåt tiotusen flera hundra år gamla dammar riskerar att rivas. Det innebär att dagens nivåer i vattendragen sänks. En följd av det blir att även det snabbreagerande grundvattnet (ytgrundvattnet) sänks och mindre djupgrundvatten bildas. Utrivningar av gamla dämmen kommer framför allt att ske i de sydliga delarna av landet, som redan har en påfallande brist på grundvatten. Uttorkade åbottnar utsätts också för ökade smitto- och förgiftningsrisker.

Varje ny dammbyggnad och varje utrivning av äldre dammar kommer att medföra större skadliga miljöutsläpp än vad anläggandet av de tiotusen dammarna tillsammans har orsakat. Dessa har byggts med handkraft och av naturmaterial, medan dagens arbeten sker maskinellt med miljöfarliga utsläpp.

Idag anlägger man också våtmarker, samtidigt som en utrivning av dammar kommer att torrlägga långt fler våtmarker än de nyanlagdas antal. Dammagasinen har på naturlig väg skapat dagens våtmarker. Dessutom kommer inte de nyanlagda våtmarkerna att fungera när vattendragen i stort töms på vatten, om man inte väljer att pumpa upp vatten till dem. Länsstyrelsens vilja är att förvandla vattendragen till en motorväg till havet. Sötvattnet får då snabbaste vägen till havet och blir till saltvatten, istället för att stanna kvar en längre tid i vattendragen och bilda nytt grundvatten.

Ekosystemet i Vramsån är i balans, vilket biotoper kring de gamla kvarnmiljöerna visar. Kristianstads vattenrike visade en gång med stolthet upp bilder på jättemöjan, tagna i Vramsån, som är det enda vattendraget i Norden som hyser denna växt. Bottenfaunaundersökningar har visat på många sällsynta och rödlistade arter och organismer. Vramsån är också artrik på fiskar, från olika laxfiskar till ål, gädda och abborre ner till de sällsynta sandkryparna, nejonögon och grönling. Dammarnas och kvarnrännornas rikliga växtlighet på sommarn erbjudet äggläggningsplatser för flera vatteninsekter. Larver och nymfer utgör en stor del av fiskars föda. Fladdermus- och fågellivet är rikligt kring kvarnarna. Att ta bort en enda av dessa byggstenar skulle rubba den ömtåliga balansen som idag råder i Vramsåns ekosystem.

Olika miljöministrar från MP har av politiker från allianspartierna och SD uppmanats att göra ett moratorium i de tillståndsprocesser, som kan leda fram till dammutrivningar, men valt att låta processerna fortsätta.

Gunnar Olsson, Ugerups Mölla