Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge

Det sägs att ”den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”. Det var väl ungefär så det kändes när Högsta domstolen (HD) den 5 december 2024 meddelade sin dom angående omprövning för moderna miljövillkor för en äldre kraftverksanläggning i Småland. Det var då nästan två år sedan vi överklagade Mark- och miljööverdomstolens dom och mer än ett och ett halvt år sedan vi fick besked om att prövningstillstånd hade lämnats.

Pia Bosdotter Olson

Det som HD hade meddelat prövningstillstånd för gällde frågan om verksamheten vid ett visst kraftverk kunde omfattas av urminnes hävd trots att verksamheten hade förbjudits av länsstyrelsen några år tidigare, d.v.s.  innan de nya bestämmelserna i miljöbalken, jämte införandebestämmelser, infördes 2019.

I domen gav HD tydligt besked om att ett förbudsföreläggande som meddelats av länsstyrelsen inte omfattas av rättskraft och att förbudet därför inte utsläcker en rättighet som kan ha funnits dessförinnan. Därmed fick vi rätt i den fråga som vår talan hade fallit på i Mark- och miljööverdomstolens (MÖD). Målet är nu återförvisat till MÖD för fortsatt handläggning.

HD uttalade sig dock inte enbart i den specifika prejudikatfrågan utan passade lämpligt nog på att även besvara en rad andra frågor som har koppling vattenkraftens omprövning för moderna miljövillkor.

För oss som dagligen arbetar med omprövningarna var det en välkommen dom som ger tydliga besked i viktiga och ofta förekommande frågor. Utöver beskedet om att tillsynsförbud inte utsläcker en tidigare rättighet har HD tydliggjort följande.

  • Vattenverksamhet kan anses vara bedriven enligt urminnes hävd även om den teknik som används för att utvinna vattenkraft har förändrats över tid genom att exempelvis turbiner har installerats.
  • Syftet med förtydligandet i införandelagen (5 a§) är att de verksamheter som i dag bedrivs med stöd av sådana äldre rättigheter som nämns i bestämmelsen inte ska behöva tillståndsprövas som om verksamheterna ännu inte hade påbörjats. Istället ska verksamheterna komma in i ett system där den äldre rättigheten synliggörs och erkänns.
  • Vid åberopande av urminnes hävd måste verksamheten ha påbörjats senast i början av 1880-talet.
  • För att en redan etablerad urminnes hävd ska upphöra att gälla krävs antingen att rättighetsinnehavaren efterger sin rätt eller att rättigheten utsläcks genom lagstiftning eller expropriation.

Sammanfattningsvis har HD gett vägledning i flera av de frågor som den småskaliga vattenkraften har brottats med i samband med omprövningsförfarandena.

Trots framgången i HD fortsätter processen i MÖD i det aktuella målet. Troligen kommer även handläggningen av andra mål att börja röra på sig och det blir förhoppningsvis lättare att få urminnes hävd och andra äldre rättigheter erkända. Det som HD sagt om teknikförändringen och om vad som krävs för att en etablerad urminnes hävd ska släckas ut bör även ha relevans för andra situationer, t.ex. då en häradsrättsdom finns. Jag ser med tillförsikt fram emot det fortsatta arbetet med NAP-processerna.

Pia Bosdotter Olson
Advokat
Nordic Law