Restaurera de raserade dämmena och skapa en gågata för att fördröja avrinningen så att mer grundvatten bildas!
De senaste veckorna har man i olika reportage i Kristianstadsbladet beskrivit grundvattnet under Kristianstadsslätten både det nuvarande och de förändringar som ett framtida klimat åstadkommer.
Kristianstads kommuns grundvattenplanerare, Linda Wendrup, uppger, ”Vid ökat uttag bildas mer grundvatten. Problemet är att trycket nere i berget minskar så att vattnet från markytan sugs ner snabbare. Vattnet i åar, vattendrag och våtmarker minskar och risken för föroreningar och saltvattenläckage ökar.”
Chester Svensson, geologiska institutet, säger i samband med avrinningsförhållanden följande: ”Vi kan särskilja två ytterligheter, nämligen fri grundvattenström som endast är beroende av bergarters vattentransporterande förmåga och dämd grundvattenströmning där strömnings-vägen ”blockeras” av vatten och avrinningen fördröjs.”
Dammarnas vattenmagasin, som dessutom höjer vattennivån uppströms, gör samhällsnytta genom att fördröja avrinning så att ytgrundvattnet istället sjunker ner i bergarterna och bildar nytt grundvatten.
Jag ser därför Länsstyrelsens ambitioner att riva ut dammar och sänka ytvattennivåer som ett stort hot mot ny grundvattenbildning. Anledningen är att man menar att fiskar och andra organismer, som inte är beroendes av vandring, skall kunna röra sig fritt i hela vattendraget. Jag tror att de flesta delar min uppfattning om, att det inte får ske på bekostnad av nybildning av grundvatten.
Hans Persson, ordförande i LRF Kristianstad oroar sig för Länsstyrelsens och kommunens senaste utspel, att Kristianstads grundvattenmagasin skall förse 75 % av Skånes befolkning med vatten. Han ser det som ett hot mot lantbrukets möjligheter till framtida bevattning av grödorna. Det skall inte bara ses mot ett framtida klimat, som enligt SMHI innebär en fördubbling av antalet torrdagar under grödornas växtperiod. Dammutrivningar gör att nybildning av grundvatten minskar, och samtidigt torkar markytan upp snabbare, med ökat bevattningsbehov som följd.
Ökade uttag och minskad grundvattenbildning gör att trycket i berget sjunker och Wendrups farhågor om att föroreningar och saltvattenläckage till grundvattnet närmar sig.
Tommy Danielsson, Kristianstads kommun säger, ”Kommunerna kommer precis som idag att vara skyldiga att ta fram förslag till vattenskyddsområden, men Länsstyrelsen fattar besluten.”
Jag tycker att man borde sträva efter att bibehålla de ytvattennivåer som finns idag, istället för att riva dämmen och sänka nivåerna, som i sin tur påskyndar avrinningen från ytgrundvattnet så att det aldrig når ner till de mättade grundvattenmagasinen.
Allt oftare talar man idag om att Sverige inom något årtionde kommer att ha vattenransonering. I viss mån har vi redan vattenransonering. De lantbruksföretag och andra industrier, som har tillstånd till vattenuttag från borror har ett givet maximiuttag och i de flesta fall tidsbegränsade tillstånd.
Chester Svensson nämner i sina arbeten om grundvattentillgångar följande; ”Torrperiodens längd styr hur långt grundvattnet hinner sjunka innan nästa nederbördstillfälle inträffar. Köldperioder fungerar som torrperioder eftersom nybildning av grundvatten i ytnära magasin är mycket liten om ens något. Det i snö och tjäle magasinerade vattnet kommer sedan att tillföras grundvattnet under våren.”
Vintrars torrperioder är ofta längre än sommarns. Uttagen är i stort konstanta även under torrperioder. Vid långa köldperioder ökar därför differensen mellan uttag och nybildning. För att återskapa balansen gäller det att ta vara på vinterns nederbörd. Vid en hastig snösmältning sker ett kraftigt vattenflöde, som bromsas upp av dämmena i vattendragen och fördröjer avrinningen. Vattnet stiger upp och överflödar marker där det inte gör någon skada. Största delen av det vattnet sjunker ner i jordlagren och berggrunden och bildar nytt grundvatten, som kompenserar den uteblivna grundvattenbildningen.
Utan dämmena hade kraftiga vattenflödet istället fått en snabb avrinning och aldrig stigit upp och överflödat markerna. Dessutom hade markytan torkat upp snabbare och förlängt bevattningssäsongen.
Vi vet att grundvatten bildas av nederbörd. Vissa faktorer gör att all nederbörd inte bildar grundvatten. Avrinning är en faktor där, som redan nämnts, dämmen i vattendragen gör nytta genom att fördröja den. En annan faktor är avdunstning och en tredje växters upptagning av vatten. Förlusten genom avdunstning bedöms öka genom klimatförändringarnas temperaturhöjning.
Många gamla kvarnar vid överfallsdämmen har under de senaste årtionden ställs om till produktion av förnybar, koldioxidfri el. Den klart övervägande delen av produktionen sker på vinterhalvåret, då elanvändningen i landet är som störst. Det är också den tiden då de kol- och oljeeldade kraftverken används som mest. Under vinterhalvåret pågår nästan ingen fiskvandring. Istället för att förbjuda elproduktion vid de skonsammaste vattenkraftverken borde makthavare och politiker uppmuntra verksamheten, som en hjälp till att motverka klimatförändringarna.
Någon från Länsstyrelsen sa i samband med utrivning av dämmen i Vramsån att ”motorväg till havet skulle skapas”. Med tanke på att grundvattnet under Kristianstadsslätten inte är oändligt skulle jag istället vilja säga ”Restaurera de raserade dämmena och skapa en gågata för att fördröja avrinningen så att mer grundvatten bildas.” Förse dem gärna med nya turbiner och generatorer så de kan hjälpa till att minska avdunstningen.
Ska vi utöver miljöförstöring och klimatförändringar lämna förödda naturresurser till kommande generationer?
Gunnar Olsson, Ugerups Mölla.