YTTRANDE
Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Länsstyrelsen Västmanlands län
Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se
Samråd om ändrade miljökvalitetsnormer för Fyrisån och Svartån Diarienummer 537-1978-2025
Svensk Vattenkraftförening (SVAF) lämnar följande yttrande på rubricerat samråd.
Samråd om ändrade miljökvalitetsnormer för Fyrisån och Svartån | Vattenmyndigheterna
Avvakta Regeringens eventuella författningsändringar
Vattenmyndigheten skriver i underlaget att i de berörda vattenförekomsterna finns vattenkraftsanläggningar som enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraften (NAP) ska lämna ansökan om moderna miljövillkor till mark- och miljödomstolen senast den 1 september 2025. I skrivande stund har Regeringen bara meddelat att omprövningspausen upphör 2025-06-30. Inga beslutade ändringar i förordningar eller förordningsmotiv finns på plats drygt en månad före omprövningarna av vattenkraften ska återupptas. Det är alltså högst oklart hur de författningsmässiga förutsättningarna kommer att se ut. Efter 2,5 års hantering, för att åstadkomma bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning, har inga formella beslut eller ens signaler aviserats av Regeringen. Mot den bakgrunden är SVAF frågande till varför Vattendelegationen i Norra Östersjön har så bråttom att ändra miljökvalitetsnormer just nu. Vattendelegationen kanske vet att några substantiella ändringar av regelverket för vattenförvaltningen inte är på gång. Med det föreliggande korta tidsfönstret bör Vattenmyndigheten inte fatta beslut nu om ändrade miljökvalitetsnormer, utan SVAF yrkar att Vattenmyndigheten avvaktar Regeringens eventuella författningsändringar.
Pågående vattenkraftdrift stärker motivet för mycket höga/höga kulturhistoriska värden
Vattenkraftsanläggningen i Fyrisån Ulva-Björklingeån (WA81908340) ligger strax norr om Uppsala, vid Ulva kvarn som är ett riksintresse för kulturmiljön Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång. I vattenförekomsten Svartån: mellan “Skultuna och Hällsjön” (WA56727807) finns två dammanläggningar som ingår i NAP och som båda har högt kulturellt värde och är viktiga för miljön i stort. Ulva kvarn vid Fyrisån är en vattenkraftsanläggning som ligger i ett riksintresseområde för kulturmiljövården. Dammarna i Svanå bruk vid Svartån ingår i riksintresseområdet för kulturmiljövården [U18] och har ett högt kulturellt värde. Båda vattenförekomsterna bedöms ha en Väsentligt ändrad fysisk karaktär (VÄFK) eftersom Hydrologisk regim och Morfologiskt tillstånd är klassad som Otillfredsställande. Konnektiviteten beaktas inte.
De åtgärder som behövs för att nå God ekologisk status är bland annat flödesåtgärder som minimerar påverkan från dämningen och Länsstyrelserna i Uppsalas och Västmanlands bedömning är att det då skulle behövas avsänkning eller utrivning av dammarna (Underlaget s. 3 och 5). En KMV-klassning av de två vattenförekomsterna syftar bara till att med hänsyn till höga kulturvärden förhindra utrivning eller avsänkning av dammanläggningarna.
Havs- och Vattenmyndighetens rapport 2024:3 ”Vägledning för bedömning av kulturmiljö vid kraftigt modifierat vatten (KMV)” framhåller att höga kulturvärden kännetecknas av att anläggningen används eller ska kunna sättas i drift. Denna helhetssyn saknas i motivering och förslaget till kravspecifikation för God ekologisk potential enligt bilagan. Vattendelegationens beslut går inte att överklaga. De detaljerade kraven kommer in i Länsstyrelsens författningssamling och får rättsverkan. Beslutet föregriper en meningsfull, rättssäker och demokratisk samverkan mellan Vattenmyndigheten, länsstyrelserna och berörda verksamhetsutövare. Biologiska, kostnadsmässiga och nödvändiga intresseavvägningar är redan beslutade enligt Vattendelegationen. Bedömningen att kraven inte påverkar vattenkraften på ett betydande negativt sätt är redan fastställd trots att vattenförekomsterna har konstaterats ha en Väsentligt ändrad fysisk karaktär, vilket gäller för alla förekommande intressen och verksamheter i och vid de aktuella vattenförekomsterna. SVAF yrkar att i en helhetsbedömning ska även åtgärdskrav för andra verksamheter ingå i en KMV-förklaring och/eller beslut om Mindre strängt kvalitetskrav p.g.a. orimliga kostnader.
Åtgärderna i beslutsförslaget innebär inte sänkta krav jämfört med God ekologisk status
Vattenmyndigheten menar att ändrad norm från God ekologisk status till God ekologisk potential innebär sänkta krav. Stora kulturmiljövärden bevaras och verksamhet kopplad till dessa påverkas i mindre omfattning. SVAF kan instämma i att God ekologisk potential möjligen stoppar utrivning eller avsänkning av dammar, om länsstyrelserna skulle kräva det. Att kraven för berörda verksamheter inte påverkas beror på att Vattendelegationerna inte vill minska på kraven. Havs- och Vattenmyndigheten och därmed också länsstyrelserna prioriterar ”best approximation to ecological continuum” före hänsyn till om åtgärdskraven har en betydande negativ påverkan på berörda verksamheter. Verksamhetsutövarna betonar åtgärder som inte medför en betydande negativ påverkan på verksamheten. Avvägningen bör vara avklarad i samverkansprocessen.
Kravnivå för Fyrisån
Fisk: Vandringsbenägna arter och övrigt förekommande arter ska kunna röra sig fritt till, från och inom vattenförekomsten samt till eventuella biflöden, och ha tillräcklig tillgång på lek- och uppväxtplatser. Långsiktigt hållbara populationer av vandringsbenägna och övrigt förekommande arter ska säkerställas.
En platsspecifik undersökning behövs för att utreda de specifika ekologiska förhållanden som ska uppnås i vattenförekomsten för att säkerställa den kravnivå för fisk som anges ovan. Detta avser till exempel arealer av lek- och uppväxtområden samt passageeffektivitet för att tillse att långsiktigt hållbara populationer av vandringsbenägna arter och övrigt förekommande arter upprätthålls.
Hydrologisk regim i vattendrag: Ett tillräckligt flöde finns för att möjliggöra upp- och nedströms vandring för vandringsbenägna arter.
Konnektivitet i vattendrag: Vandringsbenägna arter ska kunna passera upp till och/eller ner från vattenförekomsten. God konnektivitet motsvarar den passageeffektivitet som kan uppnås med användning av bästa möjliga teknik för fiskvandringsanordningar.
Morfologiskt tillstånd i vattendrag: Det finns tillräckliga förekomster av lek- och uppväxtplatser för förekommande arter för att säkerställa långsiktigt hållbara populationer av sådana arter.
Vattendelegationen vill ha ett formellt beslut om KMV och God ekologisk potential, som driver åtgärdskraven för Fyrisån enligt kolumnen för kravnivåer till att avvikelsen till Hög/God ekologisk status ska vara så liten som möjligt. Kravnivån för Fyrisån verkar vara hämtad från en åtgärdsplan för Gynnsam bevarandestatus i skyddade områden. Dessa åtgärdskrav motsvarar närmast Hög ekologisk status, vilket innebär i princip opåverkade naturliga förhållanden. Därför vill Länsstyrelsen i Uppsala och Vattendelegationen lägga en spärr för dammutrivning.
För Svartån är de föreslagna kraven begränsade till ålvandring. För övriga arter ska vandringsbehovet utredas. Det är en mera rimlig hållning jämfört med Fyrisån.
Åtgärderna i beslutsförslaget innebär sänkta krav jämfört med God ekologisk status
Det övergripande kvalitetskravet är satt till God ekologisk potential (GEP) i båda vattenförekomsterna. Specificering saknas av vilka kvalitetsfaktorer som avses. Det blir därför oklart hur förslaget till kvalitetskrav ska tolkas tillsammans med skrivningarna i kolumnen för kravnivå. Det är möjligt att tolka det övergripande kvalitetskravet GEP som bestämmande och att det innebär generellt sänkta krav. EU:s CIS-vägledningar anger som värde på God ekologisk potential att kravnivån sänks en klass från God ekologisk status till motsvarande Måttlig ekologisk status. För den viktigaste biologiska indikatorn ska fiskstatusen klara Måttlig ekologisk status. Eftersom de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna är stödjande till den biologiska bedömningen kan God ekologisk potential med hänvisning till HVMFS 2019:25 anses motsvara Måttlig status för Konnektivitet i uppströms och nedströms riktning: <65 % av vandringsbenägna fiskarter får saknas. Hydrologisk regim (Specifik flödeseffekt, Volymavvikelse, Flödets förändringstakt) får avvika <50 % från referensförhållandet. Sedan är frågan vilka fiskarter som är vandringsbenägna. Enligt HaV:s ”Bedömningsgrunder för ytvattenförekomster 11. Vandringsbenägna fiskarter” vandrar abborre, benlöja, elritsa, flodnejonöga, färna, gädda, harr, id, lake, mört, stäm och öring under sin livscykel i närområdet av en sjö eller vattendrag och vandrar om det finns naturliga möjligheter. Aspen är en långväga vandrare. SVAF yrkar att den övergripande miljökvalitetsnormen God ekologisk potential avser fisk, konnektivitet och hydrologisk regim i både Fyrisån och Svartån och all text i kolumnen ”kravnivå” gällande Fyrisån tas bort.
Samråd är inte samverkan med verksamhetsutövare
Regeringen har i pm:et ”Bättre förutsättningar för vattenkraftens omprövning” föreslagit 42 och b §§ Vattenverksamhetsförordningen. Med dessa paragrafer blir det tydligare att under samverkan kommer åtgärdsanalysen före normsättningen. Tidigare gällde det omvända. En åtgärdsanalys behöver interagera med påverkansanalys, ekonomisk analys, referensförhållanden och statusklassning för att få en mål- och intresseavvägd normsättning. Oavsett detaljeringsgraden för den tekniska utformningen av åtgärder är länsstyrelsernas indata osäkra och ”expertbedömda”. Om verksamhetsutövare och länsstyrelsen tar fram och kommer överens om relevanta och kostnadseffektiva förbättringsåtgärder i samverkansprocessen för omprövningarna finns en bra grund för att också bedöma om tidigare normsättning är ändamålsenlig och rimlig. Det skulle mycket underlätta prövningarna i domstolen. En reell samverkan förutsätter också att vattenmyndigheterna och vattendelegationerna i högre grad än nu engagerar sig i framtagandet av MKN.
Ålberga och Valdemarsvik 2025-05-19
Gustaf Hellström Rune Hallgren
ordf. sekr.