Sverige är det EU-land som sträcker sig över flest latituder och har en längd av 1574 km. Om man reser samma sträcka söderut, från landets sydligaste delar, lär man hamna i trakterna av Rom, nästan så långt söderut man kan komma i Europa. På denna resa söderut stöter man på många olika klimatförhållanden, som vart och ett land måste inrätta sig efter. Sverige har miljö- och vattenlagar som inte tar någon hänsyn till olika klimat. Landet är dock indelat i fem klimatzoner, som på bättre sätt tillvaratar dess olika klimatförhållanden.
Jag skall i korta ordalag försöka beskriva vad jag menar och börjar med de platser jag känner bäst till d.v.s. trakterna kring Kristianstad och Vramsån. Den senaste vintern hade vi ingen tjäle. I slutet av januari fick vi nästan 50 cm snö och ett par dagar senare sjönk temperaturen till -16 – 17 grader. Trots kylan smälte snötäcket ihop. Inte på grund av dagsmeja utan för att snön smälte underifrån av jordvärmen. Efter en vecka var den vinterns hela snömängd bortsmält och vi fick ingen vårflod. Det högsta vårflödet hade vi i början av februari. Under sommarhalvåret är flödet i vattendragen i de södra delarna av landet helt beroende av nederbörden och hur stor volym som försvinner vid avdunstning.
I landets norra delar kommer vårfloden normalt 2 – 3 månader senare än i de södra. Förutom nederbörden får de nordligaste älvarna dessutom ett tillskott av smältvatten från högplatåernas snövidder och glaciärer. Möjligheten att motstå torrperioder är betydligt bättre där än i de södra vattendragen. Förutom en flerfaldigt större tillrinning har dessa vattendrag en betydligt större vattenvolym än de sydligare. De södra landskapens vattenvolymer har dessutom i många fall till 75 – 80 % byggts upp av dämmen och dammar.
Dagens vattenlagstiftning bygger på dagens klimatförhållanden. Om lagen inte är anpassad till kända klimatförändringar riskerar vi att få korttidslagar, som måste skrivas om med jämna mellanrum efter var tids klimatförändringar. Vramsåns nuvarande LLQ är ungefär 120 l/s medan LLQ 50 (lägsta lågvattenföring om 50 år) beräknas vara en tredjedel av den nuvarande. Samtidigt beräknar SMHI att Skåne i slutet av detta århundrade kommer att ha dubbelt så många torrdagar som i dag, eller 40 – 60 dager istället för 20 – 30. Vid en utrivning av dämmen, som släpper ut tre fjärdedelar av den nuvarande volymen, kommer den kvarvarande mängden att värmas upp snabbare och påskynda avdunstningen.
Som jag ser det kommer vattendragen i södra Sverige att torrläggas helt eller delvis, under sommartid, i perioder med olika tidslängder. Lst. talar gärna om gifter, föroreningar, mortaliteten i våra kraftstationer, grumling, kotramp och att alla organismer inte obehindrat kan rör sig i hela vattendraget som en stor katastrof. För mig utgör dock en uttorkning av vattendrag den allra största katastrofen, eftersom vattenorganismer förlorar den viktigaste förutsättningen för att överleva.
Jag vet att detta kanske inte nödvändigtvis måste beaktas i en lagstiftning, men vi som fått förelägganden vet, att Lst. gärna överdriver, för att inte säga skapar, vattenverkens nackdelar. Inte med ett enda ord nämner de alla de fördelar, som dammarna åstadkommer. Redan när vi sätter oss i en domstolsförhandling är vi i ett kraftigt underläge, där vi med stora svårigheter måste övertyga domstolens medlemmar om tillsynsmyndighetens lögner. Det borde ha funnits en paragraf som ålade myndigheten att hålla sig till sanningen och även framhålla en verksamhets fördelar. Det skulle då inte ha skiljt sig från en åklagares skyldigheter i samband med åtal för brott mot brottsbalken. Som det nu är medverkar vattenlagstiftningen till att odemokratiska metoder används.
Allra helst skulle jag vilja se att vattenvårdsfrågor lyftes bort från Lst., eftersom jag anser att deras kompetensnivå inte är tillräcklig för att förstå vidden av det egna agerandet. Istället skulle jag vilja se en form av zonindelning, där olika klimatförhållanden och kommande klimatförändringar tillvaratas. I en sådan organisation skulle bl.a. ingå SMHI, SGI, MSB, marinbiologer, zoologer och andra föreningar och organisationer, som har begrepp om nuvarande förhållanden men också kan se framtida förändringar. Ja drömma kan man ju.
Gunnar Olsson
Ugerups Mölla