Rapport från Seminarium Vattenkraftens Framtid

Den 20 april arrangerade Energimarknaden ett eftermiddagsseminarium med fokus på vattenkraftens framtid i Tändstickspalatset, Västra Trädgårdsgatan, Stockholm med fokus på

Politikernas ambitioner när det gäller vattenkraften
Vattenmyndigheterna: Våra förslag utifrån EU:s ramdirektiv för vatten och vägen framåt
Fortum: Vilka konkreta åtgärder behöver Sverige och övriga nordiska länder göra för att förbättra förutsättningarna för vattenkraften framöver?
Vattenkraftens nya roll – en studie av Skellefteälvens möjligheter att generera mer effekt och reglerförmåga

Generaldirektörerna Erik Brandsma från Energimyndigheten och Björn Risinger, tidgare Havs- och vattenmyndigheten nu Naturvårdsverket lade sommaren 2014 fram ett eget förslag om nationell strategi för åtgärder i vattenkraften och ledde därefter under mer än ett år dialogsamtal med olika intressenter, något som kan ses som ett steg framåt och i bästa fall lösningen på en låst situation.

När Yvonne Ruwaida (MP), elingenjör och statssekreterare på miljö- och energidepartementet presenterade mesta möjliga om regeringens tankar kring vattenkraften under Energimarknadens seminarium ”Vattenkraftens framtid” tog hon sin utgångspunkt i klimatfrågan och vattenkraftens betydelse för utsläppsfri elproduktion. Hon förklarade också att delar av förslagen från generaldirektörernas rapport ” Ett förslag till prövning av vattenkraftproduktion” kommer att finnas med i den proposition om vattenverksamheter som väntas under hösten – i september eller senare.

Yvonne Ruwaida vill se ökad effektivitet i befintlig vattenkraftproduktion och att branschen och Sverige samtidigt lever upp till de miljökrav som ställs:

Om man inte förstår vattnets samhällspåverkan ur ett EU-perspektiv förstår man inte heller varför vi nu vill vidta åtgärder.

I övrigt förklarade statssekreteraren:

Att regeringen skärper klimatpolitiken

Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.
Fossilfria resor och transporter och 100 procent förnybar energi prioriteras.
Miljömålsberedningen föreslår i sitt delbetänkande att Sverige ska ha noll nettoutsläpp senast år 2045.
Samhällets alla aktörer måste bidra och vidta åtgärder.
De ekonomiska styrmedlen ska skärpas så att den miljöstyrande effekten ökar.
Investeringar för framtiden ska göras.

Vattenkraftens roller

Viktig roll för 100 % förnybar energi
Viktig roll för elförsörjningen
Öka effekten i befintlig vattenkraft
Moderna miljökrav ska ställas

Yvonne Ruwaida betonade att både stor och småskalig vattenkraft är viktig, den småskaliga inte minst för regional balans, (något hon som tämligen nybliven elingenjör förstår bättre än de flesta – samt ett tydligt tecken på att SVAF:s och andras upprepande påpekande om detta nått fram).

Hon tryckte också på att EU-kommissionen betonar att tillstånden för befintliga vattenkraftverk måste ses över.

Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:35) var ute på remiss mellan den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 2014. Sammanlagt inkom 183 remissvar. Både betänkandet och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vi behöver i det pågående arbetet med att se över gällande bestämmelser om vattenverksamheter analysera hur prövningssystemet kan utformas så att den eftersträvade miljönyttan nås på bästa sätt i förhållande till övriga konsekvenser.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan.
Det är dock viktigare att resultatet av arbetet blir av hög kvalitet än att det går fort.

Det handlar bland annat om den finansieringsmodell för miljöanpassning som föreslås med en nyupprättad vattenfond där den enskilde verksamhetsutövaren och att staten tar ansvar för olika delar av kostnaderna för prövning, miljöförbättrande åtgärder, utrivning och produktionsbortfall.

Någon risk för att ägarna av storskalig vattenkraft ska drabbas av långdragna processer vid omprövning av tillstånd ska inte finnas med de förslag som läggs i propositionen, enligt Yvonne Ruwaida.

– Vattenkraften spelar en viktig roll för 100 procent förnybar energi och är en viktig roll för elförsörjningen. Regeringen ser gärna att effekten kan ökas i befintlig vattenkraft och vi vill att moderna miljökrav ska ställas, sade Yvonne Ruwaida.

Enligt Yvonne Ruwaida är knäckfrågorna i arbetet med propositionen:

Hur och i vilken takt ser vi till att alla vattenverksamheter förses med moderna miljökrav?
Vem ska betala för de moderna miljökraven?
Hur kan undantaget i direktivets artikel 4.7 genomföras på ett bättre sätt i svensk rätt?

Propositionen kommer preliminärt att läggas fram i september. Men enligt Yvonne Ruwaida kan regeringen komma att avvakta budgetförhandlingarna och återkomma med propositionen något senare under hösten.

– Det är viktigare att resultatet av arbetet blir av hög kvalitet än att det går fort, sade Yvonne Ruwaida.

Den politiska vattenkraftsdebatten mellan Ingemar Nilsson (S), Lars Hjälmered (M), Rickard Nordin (C), och Emma Nohrén (MP) visade att partierna, möjligen med undantag för MP) vill se ökat politiskt ansvar vad gäller regelverket för vattenkraften, enklare regler för småskalig vattenkraft och att samtliga partier var beredda att diskutera nivån på fastighetsskatten för vattenkraften. Man vill dock att den diskussionen ska ingå i en större diskussion om skatter och subventioner inom energiområdet i Energikommissionen där även effektskatten på kärnkraft ingår.

Ingemar Nilsson inledde med att konstatera att S både tycker om (har åsikter om) och tycker om (uppskattar) vattenkraften:

Vattenkraften är det nav omkring vilket vi ska bygga vårt energisystem och vår elförsörjning. Vi måste sända politiska signaler om detta.

Lars Hjälmered vill se en utbyggnad av vattenkraften:

Alla vet hur viktig vattenkraften är. Det är ett politiskt ansvar att utifrån konkret juridik ta fram ett tydligt regelverk med skillnad mellan små- och storskalig vattenkraft.

Rickard Nordin betonade att han var ense med Lars på alla punkter, men C vill även se en synkning av kommande prop. och energikommissionens arbete.

Toni Kekkinen, vice vd, Fortum Sverige, anser att det gäller att hitta bra lösningar för att klara effekten och framför allt ett nytt, funktionellt regelverk, som möjliggör effektiviseringar och moderniseringar för att ge den så viktiga effektutbyggnaden. Han visade hur vattenkraften i elområde 3 kan byggas ut i Ljusnan, Dalälven och Klarälven och hur pumpkraft kan ge stora tillskott av effekt.

Han betonade vikten av att det sker en uppgradering av hur KMV – kraftigt modifierade vatten – identifieras och pekas ut.

Dalälven i dag – hur blev det så här? Och varför är så lite KMV?

Utbyggd under perioden 1918 och mer än 60 år framåt.
35 Kraftverk
Untra 1918
Domnarvet 1945
Trängslet 1973

Vattenkraften möjliggör energiomställningen – Effektutbyggnad, matchning vatten/vind, etc.

Vattenkraften i Fortums tre största älvar

Älv	Nuläge	Möjlig effekt
Ljusnan	756 MW	980 MW
Dalälven	772 MW	1056 MW
Klarälven	300 MW	540 MW
Totalt:	1828 MW	2576 MW

Ökning: 748 MW (41 %)

Potential för pumpkraft (i dagsläget identifierade projekt)

Ljusnan 90 MW
Dalälven 70 MW
Klarälven 100 + 70 MW ny effekt

Totalt: 330 MW (Ökning 230 MW)

Det finns förutsättningar att öka den installerade effekten i Ljusnan, Dalälven och Klarälven med upp till 41%, men nyttan av att tillföra mer effekt begränsas av otidsenliga tillstånd för vattenkraften.
Den potential för pumpkraft som hittills har identifierats, totalt ca 330 MW, finnsframförallt i Klarälven. Detta kan få stor betydelse för möjligheten att lagra el och skapa balans i systemet när tillgången är större en efterfrågan.
Både Klarälven och Dalälven bidrar till elproduktionen och effektbalansen i elområde 3 (Stockholm) vilket ökar deras betydelse ur ett systemperspektiv.

Moderna tillstånd för vattenkraften kan bidra till en betydligt bättre användning av vattenkraften ur ett systemperspektiv. För att nå dit behövs lagstiftning och en rättssäker tillståndsprocess som gör det möjligt att pröva vattenkraften ur mer än bara ett lokalt biologiskt mångfaldsperspektiv.

Hans Kreisel, VD för Skellefteå Kraft, talade om den förnybara effektreserven och Skellefteå Krafts framtidsplaner.

Vattenkraften kombinerar säker tillgång till reglerförmåga över tid, stabil elförsörjning för hela landet och klimatnytta utan koldioxidutsläpp.
En optimering av den befintliga vattenkraften är ett bra alternativ för att öka effekten i systemet, samtidigt som man gör liten ytterligare åverkan på omkringliggande ekologi.

Tillkommande kapacitet i MW genom upprustning enligt reinvesteringsplan:

Effekten kan ökas från 445 till 490 MW till en kostnad cirka 1,3 mdr kr

Nedströms Slagnäs är älvens hela fallhöjd nyttjad för vattenkraft. Vattnet är klassificerat som kraftigt modifierat och naturvärdena är jämförelsevis låga.

Ytterligare påverkan på ekologin vid optimering bedöms som mycket liten jämfört med nuvarande kraftproduktion.

Ökad kapacitet i MW genom nya aggregat:

Effekten kan höjas med ytterligare 165 MW till en kostnad cirka 2 miljarder kronor.

Kapacitetshöjning och kostnad för åtgärder på nationell nivå:

Teknik	Årlig kostnad (Gkr)	Finansieringskostnad (öre/kWh)
Gasturbin	2,75	1,89
Vattenkraft	1,37	0,9

Nödvändiga regelförändringar för att möjliggöra ett ökat användande av vattenkraft

Effektivisera tillståndsprocesserna

Myndigheter ska inkluderas tidigt i processen och presentera sin inställning till projektet redan vid samrådet.
Fasta svarstider i domstolsprocessen
Obligatorisk processplanering på mark- och miljödomstolen i ett tidigt skede i processen.

Säkra befintlig förnybar elproduktion

Skapa tydligare lagstiftning som tar hänsyn till både biologisk mångfald och till vattenkraftens bidrag till förnybar elproduktion och därmed minskad negativ klimatpåverkan.
Uppdra till Energimyndigheten att utse ett flertal vattenområden som riksintresse för vattenkraft.
Utnyttja den nationella anpassning som ges i ramvattendirektivet

Energibranschen kommer att förändras mer de kommande 5 åren än den gjort de senaste 50 åren, konstaterade Energimyndighetens GD Erik Brandsma.

Han betonade att såväl den nationella planen och den påföljande dialogen var ett sätt att bryta ett dödläge och att försöka hitta lösningar – inte minst vad gäller finansiering av miljöåtgärder.