Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att:
1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt och till en, relativt sett, låg administrativ kostnad för företag.
2. Bedöma konsekvensutredningarnas kvalitet.
Regelrådet tar inte ställning till förslagets politiska syfte.
Regelrådets ställningstagande:
1. Regelrådet avstyrker förslaget med anledning av att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna.
2. Regelrådet anser att konsekvensutredningen är bristfällig.
Skälen till Regelrådets inställning:
Delbetänkandet innehåller två förslag som kommer att innebära administrativa kostnader för berörda företag. Det är dels förslaget om att vattenverksamheter, som enligt MB är tillståndspliktiga men som idag drivs utan tillstånd eller med tillstånd enligt äldre lag än MB, efter beslut från länsstyrelsen kan bli skyldiga att inkomma med en tillståndsansökan, dels förslaget om att alla tillståndspliktiga vattenverksamheter måste lämna in en miljörapport till tillsynsmyndigheten.
Det anges i konsekvensutredningen att syftet med förslaget delvis är att svenska vattenverksamheter ska uppfylla de krav som ställs enligt EU-rätten.
Varken en beskrivning av de krav EU-rätten ställer upp eller en bedömning om de föreslagna reglerna överensstämmer med EU-rätten finns dock med i konsekvensutredningen.
En beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag saknas, vilket är beklagligt i och med att de flesta av de vattenverksamheter som berörs av förslaget är småskaliga.
Hur de små vattenverksamheterna påverkas av de nya reglerna, t.ex. risken för att verksamheten upphör, borde därför ha belysts mer.
Vad den föreslagna regleringen får för konsekvenser på konkurrensen beskrivs endast med att regleringen innebär att alla svenska vattenverksamheter omfattas av samma regelverk och att det är positivt för konkurrensen. Även på detta område hade Regelverket gärna sett en mer utförlig analys.
Slutligen efterfrågar Regelrådet en mer utförlig analys av vad förslaget kan få för konsekvenser på Sveriges el-produktion. Sammantaget anser Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller de krav som ställs av 6 och 7 §§ förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Konsekvensutredningen är därför bristfällig.
Som förslag på hur punkterna i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning kan beskrivas, hänvisas till Regelrådets exempelsamling: http://www.regelradet.se/utbildning_och_stod/goda-exempel/