Regeringen vill införa tuffare miljökrav för vattenkraftverk. I en utredning föreslås förslag som nyprövning av miljötillstånd. ”Kraven får oöverblickbara konsekvenser för elförsörjningen och tusentals verksamheter samtidigt som det är mycket tveksamt vilka miljömässiga effekter det blir”, säger Nicklas Skår, jurist.
Många av dagens vattenkraftverk har fått sina miljötillstånd innan miljöbalken kom till. Därför föreslår utredaren Henrik Löv krav på nyprövning av miljötillstånd för alla vattenkraftverk.
I sitt remissvar (se nedan) är Svenskt Näringsliv mycket kritiskt mot förslaget. Organisationen ifrågasätter inte att många vattenkraftverk behöver moderniseras, men anser att Vattenverksamhetsutredningens förslag är för långtgående. Istället för att sätta in åtgärder där det behövs så skär man alla verksamheter över en kam.
– Utredningen har haft som uppdrag att se över hur man av miljömässiga skäl kan förnya och uppgradera vattenverksamheter, inte minst vattenkraften. Men trots att utredningen själv säger sig vilja komma åt undantagsfall har man valt en metod som träffar alla verksamheter helt urskiljningslöst, säger Nicklas Skår.
Kostsamt
Regelförändringarna kommer att få dramatiska konsekvenser för vattenkraften och därmed elförsörjningen när i princip alla vattenkraftverk kan förlora sina miljötillstånd med Vattenverksamhetsutredningens förslag.
– I realiteten upphäver man den rättstrygghet som verksamheterna hittills haft genom lagstiftningen. Förslaget är fullständigt oproportionerlig i förhållande till sitt syfte, säger Nicklas Skår.
Även Regelrådet, som granskar nya regler från departement och myndigheter, är skarpt kritisk mot utredningen. Regelrådet anser att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna och att konsekvensutredningen är bristfällig.
Oklarheterna gör att det är svårt att räkna fram kostnaderna för företagen, men det blir dyrt, någonstans mellan 3,9 och 19 miljarder kronor. Beräkningarna baseras på utredningens egna uppgifter.
– Att föreslå lagstiftning som kan komma att kosta så mycket som 19 miljarder kronor för verksamhetsutövarna utan att utreda alternativen är märkligt, säger Nicklas Skår.
Han är också mycket kritisk till att utredningen inte bättre studerat de konsekvenser förslagen kan få för såväl miljön som för samhället i stort, till exempel genom påverkan på infrastrukturen och riskerna för översvämningar.