Diskussionerna om siffran 1,5 TWh i Energimyndighetens och HaV:s Nationella plan har skapat många låsningar – precis som siffran 570 kraftverk i utredning och förslag till utformningen riskerar att göra. Svensk Vattenkraft har frågat HaV:s Johan Kling hur man fått fram 1,5 TWh.
– För att komma fram till ett värde för betydande negativ påverkan på verksamheten som det står i vattenförvaltningsförordningen, utgick vi från den databas vi har med 1840 vattenkraftverk med installerad effekt och medelårsproduktion. Till varje vattenkraftverk kopplade vi dimensionerande flöden och regleringsgrad, men också dammhöjd och fallhöjd om detta är tillgängligt.
– De storskaliga vattenkraftverken delade vi upp i två grupper. 60 vattenkraftverk över 10 MW är av typen strömkraftverk och har inga längre torrläggningssträckor (längre än 500 meter). 120 storskaliga vattenkraftverk har långa vattendragssträckor som är torrlaggda permanent eller tidvis.
Vid beräkning av åtgärder utgick Johan och hans kollegor från olika åtgärdsalternativ. Fokus på åtgärderna var åtgärder som påverkar produktionen, så de räknade på minimitappning motsvarande MLQ och fiskväg i alla vattenkraftverk.
– Det vanligaste minimitappningskrav inom EU år Q95 som ligger en bit över MLQ. Forskning visar att det finns ett bra samband mellan exponerad bottenyta och flödet, så att det ger som allra mest för miljön i relation till påverkan på elproduktionen vid en minimitappning om Q95.
– Sannolikt blir det en viss överskattning av produktionsförlusterna i de småskaliga vattenkraftverken. Detta då det ofta idag ändå ”spills” vatten i torrfåror/naturfåror, särskilt vid vattenföringar som överstiger medelvattenföringen.
Eftersom regleringsgraden i de småskaliga vattenkraftverken är under 10 % och runt 19 % i de medelstora vattenkraftverken kan inte så mycket vatten lagras. Det blir med andra ord inga större effekter på produktionen över MLQ.
– Vi har inte räknat med att ta bort småskaliga vattenkraftverk som ibland förs fram i debatten, betonar Johan Kling.
Inga av de småskaliga kraftverken är med som reglerkraft i data som erhållits från Svenska Kraftnät.
Storskaliga
– För de storskaliga vattenkraftverken har vi mer detaljerad data genom Vattenfall. Samtidigt är det mer komplicerat att räkna på produktionsförluster eftersom man kan lagra vatten.
Regleringsgraden är i medel 49 % i de storskaliga vattenkraftverken, men det är stor variation.
Fiskvägar
När det gäller fiskvägar har HaV utgått från att dessa behöver 1 m3/s i medel i småskaliga och medelstora vattenkraftverk.
I storskaliga vattenkraftverk behövs 3 m3/s i medel. I dessa räknade vi också med lockvatten på 10 m3/s. Detta är samma antaganden som Vattenfall räknade på.
– Om man lägger in minimitappning och fiskvägar i alla vattenkraftverk hamnar man på mellan 15-16 TWh vilket vi bedömer är orimligt. Vi gjorde då olika åtgärdsalternativ och testade hur stor produktionsförlust man får.
– De 120 storskaliga vattenkraftverken med torrfåror är dock helt avgörande för beräkningarna. I småskaliga vattenkraftverk skulle minskningen innebära 191 GWh/år, men vi kan ha överskattat det värde. I medelstora hamnar motsvarande värde på 468 GWh/år., säger Johan Kling.
I slutet hamnade HaV på ett alternativ där de utgår ifrån minimitappning och fiskvägar i alla medelstora och små vattenkraftverk.
I storskaliga vattenkraftverk utgår HaV från att det skall byggas fiskvägar i ca 60 vattenkraftverk. Då hamnar man på en produktionsförlust kring ca 1,5-1,7 TWh. Den procentuella andelen av elproduktionen som bedöms kunna tas i anspråk är i linje med andra EU-länders bedömningar av gränsen för när man erhåller en betydande inverkan på verksamheten.
– Det innebär att man inte kommer bygga fiskvägar och införa minimitappning i de 120 största vattenkraftverken.
Dessa kraftverk är de som står för nästan all balansreglering och all reglerkraft enligt Svenska Kraftnät.
Omfattande produktionspåverkande miljöåtgärder i dessa kraftverk skulle snabbt kunna ge en betydande inverkan på det svenska elsystemet. Tanken är att beräkningarna ska förfinas när vi dyker ner i prioriteringar inom avrinningsområdena.
För de småskaliga vattenkraftverken tror Johan Kling på att fokus kommer att hamna på åtgärder som kan påverka produktionen kommer handla om fiskvägar, framförallt omlöp.
– Det finns dock en del småskaliga vattenkraftverk som har tuber eller nivåkanaler som torrlägger naturfåran och där minimitappningar ofta kommer att krävas.
Det kommer även behövas andra åtgärder såsom men dessa behöver beaktas i ett avrinningsområdesperspektiv. Sedimenthantering, är ett exempel med det kommer behöva anpassas individuellt, säger Johan och avslutar:
– Vi tror att produktionsförlusten kan hämtas hem genom effektivisering i befintliga vattenkraftverk.